3 timmar kvar.
Är det på min födelsedag! :) Nu är har jag lämnat 20-träsket för att träda in i mitt ljuva 21-åriga liv. Känns mycket bra, ingen större skillnad sen innan men det låter lite vuxnare att säga 21 än 20. Det är väl det som är skillnaden egentligen.
Har haft en mysig helg hemma med hela tjocka släkten, har umgåtts nästan konstant sen i torsdags. Åkte hem med far i onsdags eftermiddag/kväll och landade hemma onsdag kväll för middag med familjen. I torsdags var det urnsättning av mormor, var lite jobbigt ett tag där ett tag men det gick ganska bra. Kändes bra att alla var samlade.
Fredagen var ljuvlig då det inmundigades sol i Revesjö tillsammans med Täby-familjen, mycket trevligt med korvgrillning och solning varvat med regn. Kvällen blev lugn med Så ska det låta och en lagom stor godispåse och tidig sänggång.
På lördag vankades kalas så det stod härliga till! Fullt hus med en massa trevliga och mysiga människor, hela 25 stycken tror jag vi blev tillslut. Mormor fattades dock, men hon fanns på något sätt närvarande. Fick ett två armband och mormors konfirmationskors av morfar..känns fint att ha henne med sig och tänka på henne när man kollar på dem. <3
Söndagen, MIN födelsedag ;), har varit superbra än så länge. Fick frukost på sängen och en massa paket, sedan blev det fika hos morfar för att sedan åka tillbaka mot mitt kära Göteborg. Har fått hjälp av far, Jenny och Emil att sätta upp min byrå som jag fått av mina päron, samt mitt nya skrivbord som jag inhandlat på IKEA. Det blev superbra och ser väldigt välmöblerat ut. Jag är supernöjd!!!
Du. Jag tänkte på dig hela tiden, även om jag inte vill. Jag kan inte sluta tänka på dig och önska att du någon gång ska svara. Tvivlet kommer och går det med, men oftast får den känslan lägga sig under den starkare längtan. Vill bara att du ska svara, säga som det är så jag vet vart jag har dig. Det är okej att säga att du inte vill ses mer eller att du inte har tid. Men jag vill veta hur du känner. NU! Men samtidigt så är det rätt skönt att det är du som har bollen, nu vet du förhoppningsvis hur jag känner, även om det kanske är försent. Eller kanske inte? Jag behövde tid och tänka och komma på vad jag ville. Blev lite rädd, skräckslagen, när du var så på. Men nu vill jag inget hellre än att du ska vara det. Varför kunde jag inte bara chansa och se hur det skulle gå, varför var jag så feg? Chansen kanske inte kommer igen..även om jag hoppas. Det kanske har gått för lång tid sen vi sågs, men jag vill prova och se hur det känns, vill du?
Jag vill inte lägga min tid på tankar om hur det kan bli om inte du känner likadant. Då är det lika bra att lägga ner drömmarna och börja leva lite mer i verkligheten.
I wanna see you so badly!
Har haft en mysig helg hemma med hela tjocka släkten, har umgåtts nästan konstant sen i torsdags. Åkte hem med far i onsdags eftermiddag/kväll och landade hemma onsdag kväll för middag med familjen. I torsdags var det urnsättning av mormor, var lite jobbigt ett tag där ett tag men det gick ganska bra. Kändes bra att alla var samlade.
Fredagen var ljuvlig då det inmundigades sol i Revesjö tillsammans med Täby-familjen, mycket trevligt med korvgrillning och solning varvat med regn. Kvällen blev lugn med Så ska det låta och en lagom stor godispåse och tidig sänggång.
På lördag vankades kalas så det stod härliga till! Fullt hus med en massa trevliga och mysiga människor, hela 25 stycken tror jag vi blev tillslut. Mormor fattades dock, men hon fanns på något sätt närvarande. Fick ett två armband och mormors konfirmationskors av morfar..känns fint att ha henne med sig och tänka på henne när man kollar på dem. <3
Söndagen, MIN födelsedag ;), har varit superbra än så länge. Fick frukost på sängen och en massa paket, sedan blev det fika hos morfar för att sedan åka tillbaka mot mitt kära Göteborg. Har fått hjälp av far, Jenny och Emil att sätta upp min byrå som jag fått av mina päron, samt mitt nya skrivbord som jag inhandlat på IKEA. Det blev superbra och ser väldigt välmöblerat ut. Jag är supernöjd!!!
Du. Jag tänkte på dig hela tiden, även om jag inte vill. Jag kan inte sluta tänka på dig och önska att du någon gång ska svara. Tvivlet kommer och går det med, men oftast får den känslan lägga sig under den starkare längtan. Vill bara att du ska svara, säga som det är så jag vet vart jag har dig. Det är okej att säga att du inte vill ses mer eller att du inte har tid. Men jag vill veta hur du känner. NU! Men samtidigt så är det rätt skönt att det är du som har bollen, nu vet du förhoppningsvis hur jag känner, även om det kanske är försent. Eller kanske inte? Jag behövde tid och tänka och komma på vad jag ville. Blev lite rädd, skräckslagen, när du var så på. Men nu vill jag inget hellre än att du ska vara det. Varför kunde jag inte bara chansa och se hur det skulle gå, varför var jag så feg? Chansen kanske inte kommer igen..även om jag hoppas. Det kanske har gått för lång tid sen vi sågs, men jag vill prova och se hur det känns, vill du?
Jag vill inte lägga min tid på tankar om hur det kan bli om inte du känner likadant. Då är det lika bra att lägga ner drömmarna och börja leva lite mer i verkligheten.
I wanna see you so badly!
Kommentarer
Trackback
