Usch och fy. Big time!
Känns som jag har skärmat av världen utanför och känner mig inte längre som en del av livet där utanför.
Imorgon blir det antagligen kaos, panik och magsår på en och samma gång. Bäst att förbereda sig för det värsta.
Jag kan inte sluta funderar på hur du mår, vad du gör eller hur det går på jobbet.
Men jag får fundera, så länge jag inte gör något konkret av det. Det får inte hända.
Jag har satt upp en tidsram som måste hållas till varje pris.
Nu är det dags att ladda inför morgondagen. Dröm sött!
Torsdagskväll.
Torsdag och snart helg. Ska bli skönt att åka hem en sväng och ha lite kalas:) Få träffa mina små Stockholms-kussar också såklart.
Uppsatsen är kaos. Klarar vi oss undan magsår så är det ett under. Kommer några tuffa sju veckor fram till att den är klar och opponerad.
Skönt att jag slutat bry mig. En grym seger för mig själv och mitt självförtroende. 1-0 till mig:)
Jul och Nyår i bilder!
4 dagar kvar.
Nu har jag börjat nedräkningen inför julafton. Ska bli grymt skönt att vara lite ledig från jobb och skola.
Fram för allt längtar jag efter min familj och min storfamilj! Ska bli mysigt att bara få umgås med dem några dagar.
Man kan inte tro att det är december om man kollar ut genom fönstret, det är grått, regningt, kallt och blåsigt. Inte något julväder direkt och någon snö ser det inte ut att bli helelr..
Jag har bra känsla inför julen det här året. Det viktigaste är att man får umgås med dem man älskar allra mest, min fina familj och tjocka släkt. Kommer bli grymt bra!
Bye bye!
Trött.
Efter ett intensivt dygn med mina absolut bästa vänner är jag så trött att jag knappt orkar stå upp.
Lördagen och söndagen innebar många känslostormar, både bra och lite mindre bra.
Det var jobbigt på många sätt som jag inte hade någon aning om, jag visste att det skulle bli svårt men inte att det skulle bli så här.
Jag har aldrig förstått innebörden av talesättet att man inser vad man vill ha när man inte längre kan få det. Nu gör jag verkligen det. Men jag har också insett att jag verkligen tyckte om en person på ett sätt som jag aldrig tidigare har upplevt.
Det var jobbigt att bara se dig. Se vad som kanske kunde varit mitt om jag hade agerat på ett annat sätt. Men samtidigt ville jag inget hellre än att möta din blick och få se ditt leende när du ser mig rakt i ögonen.
Även om jag vet hur ditt liv ser ut nu och hur du har betett dig så kan jag inte låta bli att önska att det hade varit du och jag. Och trots alla påpekelser om att jag förtjänar någon bättre så kan jag inte sluta tänka på dig och att jag fortfarande någonstans vill ha dig. Även om jag har insett att det inte kommer ske.
Jag vill kunna ha kontakt och kolla hur det är med dig men vet inte riktigt om jag klarar av det. För jag vet att du inte ser det som jag gör, du bryr dig om mig, men inte på det sättet som jag vill att du ska göra.
Och insikten om att du aldrig vill ha mig som jag vill ha dig gör ont.
Jag kan inte tacka mina vänner nog för att ni tar hand om mig! Ni betyder väldigt mycket <3
Hösten är här.
Det är skönt att kunna gosa in sig i stora tröjor och halsdukar.
Tända ljus och stanna inne i soffan utan dåligt samvete.
Det är mycket nu, med andra ord är det svårt att få ihop mitt liv just nu.
Jobbar jag inte så går jag i skolan och tvärtom.
Får se hur länge det funkar att köra på så här.
Idag är en grå dag och den matchar mitt sinne för en gångs skull.
Lite trött och hängig, men det känns okej en sån här höst dag.
Får bara hoppas att förkylningen inte blir värre så att jag missar något viktigt.
Ha en bra höstdag allihop! <3
Long time no see.
Skolan har startat med rasande fart, har börja förstå innebörden med heltidsstudier.
Kombination mellan skola och jobb har inte gått helt smärtfritt, men vad hade jag väntat mig? Att jag skulle klara av att plugga heltid plus jobb ca. 10 timmar i veckan. Har krockat en del, men det löser sig.
Ska ta mig en funderare på hur jag gör i fortsättningen, min provanställning går ut den 1 november. Får se om dem vill ha mig kvar och hur det känns då. Spännande!
Det positiva med att ha fullt upp hela tiden är att man inte hinner tänka så mycket.
Sämre att man inte har tid för de viktigaste personerna i ens liv. Får lära mig att planera.
Men ska i alla fall ha en ledig helg och verkligen bara vara. Ska hem till mor och far och käka mat och promenera i skogen, det behöver jag! Saknar skogen och lantluften ganska ofta nuförtiden. Kanske främst lugnet.
Förknippar stan med så mycket, stress, mycket människor, avgaser och crowd. Men det är också hit jag längtar när jag inte är här.
Sommaren har varit lugn med mycket jobb och många trevliga dejter med mina allra käraste vänner. Vädret hade dock vart det sämsta på mycket länge, där fanns det mycket kvar att önska. Därav den nästan beiga färgen i huden, matchar höstens murriga färger ganska bra.
Jag hoppas och tror att den här hösten kommer bli bra. Mycket mys med vänner, tända ljus, film och bara lyckan av att kunna mysa in sig i en härligt stor kofta. Har inte hittat höstens modell än, men den kommer.
Nej nu ska jag njuta av resten av kvällen och imorgon väntar lite sovmorgon och seminarium.
Ha det gott mina vänner :)
La dolce vita.
Man kan bara älska det. It´s lovely!
Idag är det runt 25 grader varmt och solen skiner.
Emma är påväg från Halmstad och vi ska bara njuta!
Lunch i solen på Lejontrappan och hänga på stan.
Imorgon är det dock jobb som gäller.
Men det är helt okej. Får tänka att jag får betalt för 16 timmar när jag bara jobbar 8.
Det brukar funka att tänka så.
Ha en fin dag!
Underbara älskade.
Har myst med familjen och en kär vän. Jag har även laddat ordentligt med D-vitamin.
Kanske lite överladdning, men ändå.
Är så glad att jag har min familj och mina vänner.
Oändligt tacksam för att dem finns där för mig.
Jag vill inte älta. Jag är så trött på det!
Men de ger inte med sig, tankarna.
Vill inte tjata om det för mina vänner med rädsla för att låta tjatig och naiv.
Solen skiner utanför mitt fönster och det är sommar på riktigt.
Men jag har ingen större lust att gå ut.
Får alltid lite små ångest att jag "måste" gå ut och njuta när det är fint väder.
Men jag vill inte så därför stannar jag inne.
Igen.
att allt det bästa inte hänt än
Allas våran Håkan.
Om du lämnar mig kommer jag älska dig
Jag kommer göra dig besviken
Sara.
Sarah.
22.59
Innan idag hörde jag uttrycket "döden är en del av livet".
Men vaddå? När man är död lever man väl inte? Eller?
Detta slog mig först idag, fast jag säkert har hört det innan.
Men tycker ändå att det är ett konsigt uttryck.
Jag har börjat tänka mer på dig nu av någon anledning.
Du fattas överallt. Du skulle vart här hos oss och njutit av sommarens första solstrålar.
Vi skulle vart i Revesjö och bara myst och spelat fia med knuff.
Men du är inte här. Och det är fel.
Saknar dig fortfarande väldigt mycket. Du skulle vart här.
Har fått en stor dos kärlek av min lilla familj idag. Hoppas att den räcker länge.
Ni är dem bästa jag vet och ni ger så mycket.
Ni finns alltid nära till hands när man behöver råd och pepptalks, eller bara kramas.
Har märkt att jag har ett stort behov av att vara när er, dem jag känner bäst och som vet vem jag är.
Ni är mina livslevande änglar.
Det stör fortfarande mig något oerhört att jag går och väntar på att höra något från dig.
Den största frustrationen börjar lägga sig, har trots allt gått 3 veckor sedan.
Men den som är allra mest plågsamt är att jag tänker på dig väldigt ofta.
Varför?
I´m forever keep my angel low
Du är alldeles för långt bort. Saknar dig.
Känner mig lite ensam ikväll.
Men det är nog nyttigt att lära sig det med.
Jag kan nog fortsätta att undra.
Kommer nog aldrig få reda på varför.
Men det stör mig något fruktansvärt.
Älska, glömma och förlåta. Det är livets stora gåta.
